Halvsanningar och smålögner

Jag är så innerligt trött på träsket jag måste vada igenom för att få en ny kamera i min hand.
Jag skulle kunna knalla in i en butik jag vet är bra, och köpa ett nytt kamerahus för ganska precis 6000 spänn. Jag kan försöka beställa från den billigaste nätbutiken, och jag kan försöka beställa från den bästa nätbutiken.

Jag blir lurad. Hur jag än gör blir jag på något sätt lurad.

Går jag till butiken tar de rätt mycket mer än nätbutikerna. De tar lika mycket för bara ett hus, som bästa nätbutiken tar för hus, standardobjektiv, och en GB minne. Billigaste nätbutiken har ingen koll på när de kommer att leverera. De har skjutit upp en gång, och jag har ingen som helst lust att en gång i vecka i flera månader få beskedet att prylarna ska komma nästa vecka.

Just nu lutar jag åt att vända mig till bästa nätbutiken, slå till på deras pangerbjudande, och sedan kränga standardobjektivet som följde med. Det är ju sprillans nytt och oanvänt. Eller också sparar jag det som reserv tills jag har sönder mitt eget, vilket ju också borde inträffa inom rimlig tid.

Det tråkiga är att jag som sagt liksom blir lurad oavsett. Antingen på tid eller på service.

Fast nu hittade jag precis en nätbutik, som även har en riktig butik, i vilken jag borde kunna hämta kameran imorgon, eller på torsdag, lite beroende på hur de ser på "sitt lager".
De lovar leverans nästa dag för ordrar gjorda före 16.00, men jag hämtar ju själv i deras butik. Då slipper jag dessutom frakt.

Vilket träsk!

Jag börjar förstå vissa fördelar med att handla sina saker till ett högre pris i en butik. Man vet vad man får, när man får det, och vem man ska skälla på när det går sönder!