Mitt bildmässiga navelskåderi. Ett försök att lära av mina egna bilder. All konstruktiv, saklig kritik emottages tacksamt.

måndag 12 oktober 2009

Oh, l'amour de Paris!

Nu har jag roat mig med att i fyra dagar knappt ens lägga ner kameran i väskan. Nästan 1800 (eller, ja, 1800, som fick lämna kameran. Säkert 2500 innan) bilder har jag, i princip helt ostört, kunnat ta hur jag velat, när jag velat, som jag velat. Vädret hindrade mig en kväll, när jag blev så blöt att jag inte torkade förrän lunch dagen efter, somliga soldater, med alldeles för stora vapen, hade en del vänliga, men otvetydiga åsikter om min hobby, och en försäljare av souvenirer, sannolikt illegal invandrare med allt att förlora, och en nuna så ful att han kan ha varit den enda i hela Paris som inte fastnade på min sensor föll inte för min vanliga osynlighetsmantel. Alla andra var så uppslukade av sevärdheter, varandra, eller det faktum att alla ändå hade kameror, att jag kunde härja helt ostört.

Pretentiös smörja? Javisst, men jag hade skitkul när jag gjorde det.

Dagens tema är hångel, i ordets vidaste bemärkelse, och framöver blir det några bilder på olika teman!



Med bilden nedan var jag i valet och kvalet. Beskära, så att den fula plastpåsen försvann, eller behålla, så att de vackra benen var med? Plastpåsen förstörde mindre, än avsaknaden av benen, tyckte jag.





1 kommentar:

Saring sa...

Vilka bilder! Vilken känsla! jag vill hem och pussas.. Tack för det ;-)