Vilken typ är du?

På Visuell Kommunikation har det idag diskuterats olika typer av fotografer. Bryr man sig mest om motivet, genomförandet, den konstnärliga aspekten, eller hur rätt bilden är tekniskt, givet alla Regler.

Själv tillhör jag dem som åtminstone vill kunna reglerna, för att veta vad jag bryter mot och varför, och för att jag tror att om man inte behärskar reglerna och tekniken, då saknar man verktygen för att skapa konsten.

Men de glömde en grupp. Den grupp som faktiskt inte är intresserad av bilder alls, utan bara sakerna. De där som har skitdyra prylar för att plåta barnen med blixt på julafton.

Visuell kommunikation

Idag har jag börjat på Moderskeppet/Högskolan i Jönköpings distanskurs Visuell Kommunikation.

Det verkar skitkul, och precis lagom jobbigt.

Och deras forum är obscent välbesökt, och de har tänkt på att låsa in teknikidioter i ett eget "ämne", så att vi andra kan diskutera bilder.

Och idag, en liten bild.

Jag upptäckte idag att jag i princip inte rört Lightroom på en månad. Det är lite tragiskt. Jag har tagit ganska få bilder, men det har varit fullt upp. Framförallt med sjuka barn och sånt.

Men så hittade jag en bild från nyårsdagen, som jag är lite nöjd med. Den får vara med här!

Vem får man fotografera?

Se och lär!
Moderskeppet diskuterar vad som fåt fotograferas och hur

Vilka människor är vackra?

Jag har en vän, och varje gång jag träffar henne, tycker jag hon är så väldigt vacker. Och varje gång jag fotograferar henne, så blir bilderna dåliga, och det syns inte alls hur vacker hon är.

Jag känner andra, som inte alls är vackra. Inte ett dugg. Men så fort man tar fram kameran, så blixtrar de. Håret faller perfekt, leendet är naturligt och sitter rätt, och dragen blir fina. Och så tar man bort kameran, och återigen är det en platt, tråkig, kanske till och med lite ful, människa som står där.

Förklara för mig?

Att se saker i andras bilder

En sak jag ofta noterat i andras svartvita foto, är att det som är bra ofta har mycket svärta. När jag själv haft på det, har jag ofta noterat att jag tappar så mycket detaljer. Ofta blir det stora skuggor, gärna runt ögonen, och jag har, när jag suttit framför Lightroom, ofta tyckt att det var ju inte så bra. Så satt jag nu och tittade på bilder av en fotograf, vid namn Louise Pettersson som presenterades på Moderskeppet. Hon är, bland annat, bröllopsfotograf, och presenterar på sin hemsida en hel del svartvita bilder. De är vackra, men... Hon har ju precis sådär mycket svärta att en massa detaljer försvinner. Men det gör inget. Det är fint.

Det är alltså så man gör. Man struntar i att man tappar lite detaljer, och så skapar man lite mer känsla ändå, med mer svärta.

Det måste jag prova.

Uppdatering: Ja, jag vet att jag ofta skrivit "ofta" i det här inlägget...

Stockholm i december

I lördags var familjen på Kungliga Djurgården. I Stockholm är allt Kungligt. Deras tekniska lekskola, deras ö, och allt annat.

Där såg det ut såhär, innan man klev över bron:



Så ser det inte ut idag, men eftersom jag är magsjuk (eller var igår, och idag lider av sviterna), så kommer jag inte ut och tar bilder. Idag är det blå himmel, tre decimeter pudersnö och kallt. Just nu är det skitkallt, men mitt på dagen var det lagom 5 minus.

Håhå, jaja.

Bilderna på barnen från pulkaturen i onsdags platsar inte här. De är bara fina om man tycker om barnen redan innan.

Bilderna är tagna med Nikkor 35mm