Imorse åkte jag och en föräldraledig vän in till stan för att besöka Fotografiska på öppningsdagen. Vi kom vid 10, och då visade det sig att invigningen inte skulle vara förrän 12. Men vi fick gå in ändå. Till skillnad från alla som visste att invigningen var 12, fick vi gå runt nästan ensamma på hela utställningen med bilder av Lennart Nilsson och Annie Liebowitz, bland andra.
Lennart Nilsson hängde för övrigt själv i entrén i väntan på att gå ut och klippa band, och min son förstod inte alls storheten i att få prata med en av de största svenska fotograferna någonsin.
Men jag förstod. Och tackade fint för alla de fina bilderna han gett oss.
Tack!
Och förresten, gå dit om ni får chansen. Det var riiiiiiktigt fint. Verkligen superfint och trevligt. Och utställningarna var intressanta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kanske dags för ett samtal om att allmänbildning inte är något som trillar ner från ett träd, med pojkens mamma.
Vad är det ungarna brukar säga....Respekt!
Tog du nån bild på Mäster, him self?
Stort att få samtala med en legend.
Ha en bra dag!
Lensbabie
Skicka en kommentar