Ja, det är faktiskt en fråga man gott kan ställa sig själv ur ett filosofiskt perspektiv. Jag tror jag nämnt det förut, men jag anser att konst inte är konst om det inte är avsiktligt.
När ett barn ritar båda ögonen på samma sida av ansiktet och näsan på andra hållet är det inte mycket till konst, för barnet gör det för att det inte kan något annat. När Picasso gjorde det, var det medvetet, banbrytande och kanske till och med genialt. Skillnaden ligger i avsikten.
Idag har jag råkat ta bilder på sonen som blev rätt överexponerade. Jag ville klämma till med extra blixtljus för att lätta upp motljuset. Tyvärr glömde jag ratta tillbaka den rätt rejäla överexponeringen jag använt precis innan av samma skäl. Resultatet blev rätt coolt. En bild där framförallt de blåa ögonen blir väldigt väldigt framträdande i en i övrigt nästan vit bild, vilket är effektfullt. Med lite extra fipplande i Lightroom skulle det nog kunna bli ball, men jag tror inte jag tänker göra det. Även om andra kanske skulle kunna säga att det är tufft och allt beröm är gott för en bekräftelsetorsk, så skulle jag ändå inom mig veta att jag inte är så stor konstnär att jag medvetet kan skapa just den bilden. Jag kan inte se motivet och säga till mig själv "Hm, om jag överexponerar och öser på med blixt, då får jag den här fräcka effekten och då blir det en spännande bild." och då är det ju inte konst. Då är det bara tur. Eller otur, lite beroende på hur man betraktar resultatet.
Tur kan aldrig vara konst. Men kan man sälja det?
måndag 4 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar