Mitt bildmässiga navelskåderi. Ett försök att lära av mina egna bilder. All konstruktiv, saklig kritik emottages tacksamt.

lördag 7 november 2009

Det där med prylar...

Jag har lite svårt för det där med prylar. Många människor med kamera pratar hellre om sakerna, än om bilderna. Det blir lätt likadant i en blogg, och det är trist.

Jag har lite svårt för folk som köper asdyra prylar och sedan inte använder dem, eller, när de använder dem, inte gör något vettigt med dem, utan bara tar skitdåliga bilder, trots sina dyra prylar. Fast kanske med perfekt återgivning av de gröna nyanserna. Själv har jag verkligen inte råd med de tuffaste prylarna. Somliga jag känner har råd, när de kämpar lite, och använder faktiskt grejorna till något vettigt. Andra inte.

Så vart vill jag komma?
Jo, jag har i perioder ägnat mig åt en väldigt smal genre av foto, nämligen ridning i ridhus. Det är besvärligt foto därför att motiven rör sig mycket. Ofta både mot dig och ifrån dig, det är uruselt ljus, och man måste koncentrerar sig på att inte bli omkullriden. Det svaga ljuset kräver stor bländaröppning, vilket innebär fast optik, för oss som inte har råd att köpa de helt obscent dyra zoomobjektiven som klarar det, och dessutom innebär det ett kort skärpedjup, så det blir petigt med skärpan. På det där som rör sig. Eländes elända.

Jag sitter nu och tittar på nåra sådana bilder jag tog för några veckor sedan. Förra rundan, för ett par år sedan, när jag höll på med det här, hade jag ett EF 50 1,8/II. Nu har jag ett EF 50 1,4 USM.

Bilderna nu blir bättre, och det beror tyvärr inte bara på mig. Jag vill gärna kunna säga att det inte handlar om utrustningen, utan bara om fotografen, men det är inte sant. Det finns en massa bilder man inte kan ta om grejorna inte fixar det. Utan USM blir objektivet för långsamt, och hästarna springer fortare än motorn kör linsen. Och bilden blir suddig. Med USM hinns det med. Med kitobjektivet finns inte bländare på under 3,5. 4,5 eller 5,6 (vilket det nu är) gäller för brännvidd på 50mm. Det funkar inte i ett ridhus. Det går inte, för slutartiderna blir så långa.

Faktiskt.

Fan också.

2 kommentarer:

Rune sa...

Roligt inlägg! Jag håller i princip med det att det finns en del människor som har för mycket pengar och köper fina prylar som de inte sedan använder! Det gäller inte minst i våra hem, där många skaffar otroligt stylade kök de sedan inte använder, eftersom de är upptagna med att jobba!

Vissa bilder/fotosituationer kräver en viss fotoutrustning, precis som du nu upptäckt :)

Själv har jag EF 50 1,8/II och behåller det ett tag! Har precis köpt en bra "normal" EF 35 2.0 och den är jag väldigt nöjd med :D

Isidor sa...

Tack!

Det är inte mycket jag gör, som jag inte precis lika gärna kunde gjort med ett EF 1,8/II. Vid ett fillfälle råkade ett EF 50 1,4 liksom falla i min hand. Jag fick en vansinnigt bra deal, och såklart jag tog den, men att säga att jag "behöver" det och inte klarar mig med ett 1,8 vore ren lögn. Egentligen. Men när jag nu har det, så är det ganska lätt att motivera det.

Vad som ibland kan provocera mig en smula med prylarna är att någon köper de riktigt fina och inte ens är intresserad av att lära sig använda dem. Folk köper det tuffaste huset, men hänger på ett kit-objektiv, utan att förstå att varför man väljer det ena eller det andra. Det finns rätt många av de riktigt duktiga fotograferna som säger, köp en baskamera. Gör sedan en fotokurs till din första investering.

Det finns folk som köper skitfina prylar, och sedan ser ner på mig, som inte har det tuffaste, utan att ens vara intresserade av vilka bilder de tar med prylarna eller bemöda sig att titta på mina.