Jag har upptäckt fler saker som fuckar upp hästfoto. Folk har helt olika kläder. Någon rider i en ljusgrå tröja på en nästan vit häst, andra sitter i nästan svarta kläder på en nästan svart häst. Oavsett ljusmätningsmetod går det åt skogen. Det finns alltså bara en väg att gå, och det är helt manuell exponering. Fast det kan man ju enkelt ratta in, med provskott. Även om det blir mörkt precis den tid de här människorna rider vid den här årstiden, så skiljer det ändå inte så mycket. Och när det blir för mörkt får man ju liksom bara sluta...
Panorering hade varit kul, och funkar ju fint på motorsport. Tyvärr roar sig ju ryttarna med att röra sig i för många dimensioner. Det är precis hopplöst!
Just den här är jag extra nöjd med. Tyvärr är den en liten aning brusig, och det stör mig oerhört. Jag har inte manipulerat den mycket. Den är en aning beskuren, något extra varmare än automatnivån från RAW i LR.
Jag är lite extra nöjd över det faktum att bilden blev som jag tänkt mig. Ett lagom skärpedjup, och de gula träden i bakgrunden, och ett vamt ljus. Det såg faktiskt ut precis sådär.
Och så ett par till, lite bara för att jag kan!
3 kommentarer:
Du missade ju min favvobild! (Nr. 4447)
Även 4504, 4518 och 4643 tycker jag är mycket bra! De är tagna i rätt ögonblick där hästarna kliver på rätt och med en bra skärpa på motivet och en mjukare bakgrund!
Du får väl lägga ut dem också så resten får se vilka jag menar ;-)
Du är min hästfotoidol!
/Anna
Manuel exponering skall väl inte behövas? Det finns massor av bra metoder att lösa problemet, tex kan du köra exponeringslås mot bakgrunden som ser jämnfärgad ut före hästen passerar, eller lägga ljusmätningen på hela bilden istället för spot/center.
Dessutom är det sällan ett problem att bilden är lite mörk/ljus eftersom du tar i RAW, det finns massor av extra information att kräma ur bilden i LR.
Det där har empiriskt inte riktigt visat sig stämma ändå. Tyvärr.
Hästarna upptar ofta en så stor del av bilden att de fuckar upp även ljusmätning på hela bilden. Att mäta på bakgrunden och låsa mätningen är ju å andra sidan något man bara behöver göra en gång, om man sedan petar in de siffrorna som helt manuell exponering.
Jo, det blir faktiskt ofta väldigt brusigt när man försöker få upp exponeringen av en väldigt mörk häst, just, även om resten av bilden klarar det fint, så det blir petigt att få det ganska rätt.
Det är nästan som om det är något magiskt med hästar som fuckar upp kameran. Saker som brukar funka annars är dödfödda för att ett djur med fyra ben, svans och ryttare är inblandat...
Skicka en kommentar