Regler

Ofta hör man folk felcitera uttrycket "Om du vet vilka regler som gäller, vet du också vilka du kan strunta i" som "Om du vet vilka regler som gäller, kan du strunta i dem". Det finns en subtil skillnad.

Jag läste precis ett inlägg på Moderskeppet om en fotograf och hans bok.

När det gäller foto har "reglerna" i allmänhet uppkommit därför att någon hittat mönster i vad som funkar och blir bra. Att bryta mot de reglerna kan, om man gör det medvetet och har en tanke med regelbrottet bli väldigt effektfullt. Om man inte vet vilka regler som gäller, får man inte en sned horizont för att man vill bryta regler och vara nyskapande, utan därför att man inte begriper bättre. Det är en ganska markant skillnad.

Jag vill lära mig reglerna, och jag vill lära mig det tekniska verktyg jag har för att skapa mina bilder, inte för att nödvändigtvis följa reglerna, eller för att tekniskt bra bilder är målet, utan för att komma förbi det. Jag vill komma dithän att jag inte behöver reflektera över tekniken eller "Hm. Hur var det nu skuggorna borde fall för att få fram det där i ansiktet", utan kan lägga min energi på att se bilden som den kan bli, och sedan låta tekniken gå av sig själv.

Det finns liksom tre stadier av fotografering.
1. man Tar Kort (kompaktkamera och semesterbilder med sned horizont, och avklippta fötter eller huvuden, beroende på kameratyp)
2. man tar hyfsat bra bilder tekniskt, och man följer reglerna, och man tar ok bilder, som dock saknar allt av nyskapande. Man FÖLJER ju reglerna, sedan man lärt sig dem!
3. man tar BRA bilder, därför att man kan vara nyskapande och samtidigt veta vad som funkar och vad som inte gör det.

Det är rätt långt till steg 3. Fotosessionen i studio nyligen var nog väldigt typiskt steg 2. Knappt.