Pappersbilderna

Ja, du läste rätt. Även jag talar i termer av "bilder" och "pappersbilder". Inte "bilder" och "digitala bilder". Och "analog kamera" och "kamera". Tragiskt.

Den vane läsaren kanske minns min analoga session nyligen?

Idag hämtade jag ett anmärkningsvärt tunt kuvert hos min lokala fotohandlare (Kungsholms Foto) som blivit något av en favorit, då de har både butikens personliga bemötande och kompetens och internethandels priser på ganska många produkter. Jaja. Åter till bilderna.

Kuvertet var som sagt anmärkningsvärt tunt. Trots att jag betalat en tia extra för dubbla kopior. Sex bilder gånger två fick jag på papper av min 24-rulle. Och de var rätt gryniga. En kombination av gammal film och överexponering gör det med film. Tyvärr. Men bilderna var i övrigt komponerade som jag tänkt, och skarpa där de skulle vara det. Jag är inte missnöjd. Om man bara använder sin analoga kamera en gång om året ska man nog inte förvänta sig så mycket mer.

Jag måste dock säga att det inte är jättelockande, bortsett från den helt osannolika optiken som ryms i de där prylarna, för det är så väldigt mycket svårare. För en amatör som jag går det så väldigt mycket energi för att få bilderna tekniskt ok att det inte blir något över för de konstnärliga aspekterna. Jag fortsätter nog att bara plocka fram de grejorna någon gång ibland.