Jag har en vän, och varje gång jag träffar henne, tycker jag hon är så väldigt vacker. Och varje gång jag fotograferar henne, så blir bilderna dåliga, och det syns inte alls hur vacker hon är.
Jag känner andra, som inte alls är vackra. Inte ett dugg. Men så fort man tar fram kameran, så blixtrar de. Håret faller perfekt, leendet är naturligt och sitter rätt, och dragen blir fina. Och så tar man bort kameran, och återigen är det en platt, tråkig, kanske till och med lite ful, människa som står där.
Förklara för mig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag håller med till viss del. Det finns helt klart något som heter fotogenic, viss har det, andra inte.
Det är stor skillnad på video (aka öga) och foto. Foto är en frysning av ett ögonblick, som kan vara ett perfekt leende, eller en konstig min som är ett mellanstadie mellan två andra andra ansiktsuttryck, alltså bra eller dåligt.
Vissa människor blir jag inte klok på hur de ser ut bara genom att titta på dem på kort. Varje kort visar upp någon helt ny konstig sida av personens utseende. Det är ofta ögonblicksbilder och inte arrangerade bilder.
Vissa personer passar helt enkelt bra till att frysas, andra är mer vackra i sitt minspel och rörelsemönster.
Sen är vissa inte alls vana vid att bli fotograferade, och även om man ber dem att se trevliga ut gör de något konstigt eller gapar precis när man trycker av. Min kära mor som alltid har varit familjens fotograf hade den här ovanan när jag började fotografera på allvar för fem år sedan. Nu börjar hon lära sig. Skulle man plocka ut tio typiska bilder på henne från 04 till 09 så skulle det vara en fin resa i fotogenic. :-)
Skicka en kommentar