Mitt bildmässiga navelskåderi. Ett försök att lära av mina egna bilder. All konstruktiv, saklig kritik emottages tacksamt.

måndag 28 februari 2011

Rör på sig?

Vågar man säga att det "börjar röra på sig" om man fått betalt för en skvallerpressbild, och har två familjeplåtningsgig på gång under våren?

Det kan dröja innan jag blir rik på detta!

söndag 27 februari 2011

Oktober?

Det finns tillfällen när man till och med saknar Oktober. Fast... Det går ju över när man kommer på att i Oktober har man hela vinter framför sig. Nu, i (nästan) Mars, då har man vår och sommar runt hörnet.

lördag 26 februari 2011

lördag 19 februari 2011

Analog film

Jag hade, som jag nämde tidigare någon gång, en rulle T-Max 100 som jag plåtad med gammal Leica. Jag framkallade den idag, och använde kemikalier jag fick av svärfar. De var över förtio år gamla. Eventullt hade de passerat bäst-före-datum 1972.

Jag är inte säker, men jag har en känsla av att den där framkallaren alltså var en smula för gammal. Den ska inte vara brun. Och det ska inte vara fällningar i den. Jag har också en känsla av att filmen nog egentligen var rätt ok exponerad.
Såhär såg den ut rakt efter scannern. (Efter "Invert" i PS)


Ja, hela filmen är verkligen sådär blaskig, vilket ju är intressant, för om jag inte minns fel, borde en del annat vara betydligt svartare, som texten t.ex.

och såhär, efter en liten, ganska slarvig, runda i Photoshop.

fredag 18 februari 2011

Gallra hårt?

Strunta i att ta på dig glasögon, så blir det lättare att gallra ut bilder som inte håller måttet.

tisdag 8 februari 2011

Om att få betalt för foto

Ibland när jag förvärvsarbetat, och upplevt arbetsgivare som snåla, har jag blivit provocerad av att just snålheten. Som anställd är en löneförhöjning (eller motsvarande materiell ersättning) egentligen den enda uppskattning som faktiskt betyder att arbetsgivaren uppskattar ditt arbete så mycket att det h*n är värd att avstå något för det. Betalning är en absolut bekräftelse.

Det är ett av skälen till att jag vill ta betalt för foto. Det faktum att någon är beredd att betala för det är en bekräftelse på att det är "bra nog för sammanhanget" på något sätt. Jag har hittills varit väldigt blygsam när jag tagit betalt för bilder, av en rad olika skäl. På gott och ont.

Jag har tagit en del skvallerpressbilder, och några av dem har sålts. Jag har hittills inte fått några pengar, men det visade sig att det har att göra med att alla inte är överens om hur alla avtal ska tolkas. Där jag inte är en del av alla, utan det är bildbyråer emellan. Icke desto mindre har någon köpt bilderna, och publicerat dem. De har alltså varit "bra nog" för det sammanhanget. Det är en form av bekräftelse.

Är det inte så med alla konstnärer*, att man skapar för att få bekräftelsen att någon ska säga "Vilken fiiiiiiiiin teckning du har ritat, lille vän. Vad föreställer den?"

Pengar (även om de blir noll kronor på grund av avtalsstrul) är en mätbar variant av uttalndet ovan.

* Att vara konstnär är inte ekvivalent med att vara varken heltidskonstnär, framgångsrik eller ens duktig. Och jag är nog lite försiktig med att använda den termen själv.
Eller. Nej. Det ska inte vara något Jante här inne. Jag är fotokonstnär när jag tar fram min kamera. Capisce?

Kulturfestival i Mumbay

Nej, jag har inte varit där. Och jag är lite avis.
Min Indier visade precis bilder som han polare tog där nyss. Färgstarka människor, explosiva uppträden, trötta barn på föräldrars axlar och... ja. Sånt.

Vackra bilder.
Och här sitter jag, i Södertälje, i vintersnömoset, både bildligt och bokstavligt och saknar inspiration.

Jaja.

Milano i april lovar stort. Jag ska inte gnälla då, va?

söndag 6 februari 2011

framkallning, old school?

Jodå. Svärfar hade allt för filmframkallning liggande. Det var liksom inte svårare än så. Klart, liksom.

Fast grejorna för papperskopiering hade han gjort sig av med, efter att aldrig ha använt det, även om det skar honom i hjärtat, för det var ruggigt fina prylar som han fick nästan ge bort, stackarn.

Jaja.

Han kanske säljer sina Leicor också. Vi får välan se.

Kanske kommer det mot slutet av veckan lite exempel på vad man kan åstadkomma i ett mörkrum? Jag, typ, har en mörk garderob mitt i huset som skulle kunna vara lämplig. Och en liten toalett också.

lördag 5 februari 2011

Gästbloggare

Min son fotograferade sin lillebror.



EOS 400D med kit-objektiv.